Men försäljningsmässigt var både Saturn och Dreamcast katastrofala misslyckanden. Usel marknadsföring och svårprogrammerad hårdvara gjorde att Saturn snabbt blev omsprungen av Sony Playstation och Nintendo 64. Lika illa gick det för Dreamcast, som sjönk som en sten så fort Sony började tala högt om sin Playstation 2. De båda misslyckandena försatte närapå Sega i konkurs och tvingade företaget att lämna hårdvarubranschen helt och hållet.
Dagens Sega sysslar enbart med mjukvaruutveckling och är ekonomiskt sett i bättre skick än någonsin tidigare. Men kultstämpeln från åren i hårdvarubranschen är svår att tvätta bort:
– I ärlighetens namn försöker vi att inte bry oss om det så mycket, svarar Segas nuvarande Europachef Mike Hayes lite fåraktigt på frågan om vad företagets långa historia betyder för dagens Sega.

– Vi ser det som viktigt att respektera vårt förflutna, men vi försöker att inte tänka på det när det gäller våra nuvarande affärer, som sker över mer än en hårdvaruplattform. Internt pratar vi aldrig om Mega drive, Dreamcast eller Master system, fortsätter han.
I dag utvecklar Sega spel till samtliga konsoler på marknaden och vill gärna distansiera sig från åren då Nintendo och Sony var de värsta konkurrenterna – inte de viktigaste kunderna. Inga kor är särskilt heliga längre: lagom till julen 2007 syntes de forna ärkefienderna Mario och Sonic för första gången i samma spel då Mario & Sonic at the Olympics nådde butikshyllorna – någonting som hade varit otänkbart för bara ett par år sedan.
– Vi försöker skapa en ny bild av Sega för dagens konsumenter. Vi vill att de ska se ett Sega som producerar spel för alla, till alla plattformar och i alla genrer, säger Mike Hayes.
Paradoxalt nog fortsätter Sega att förlita sig på varumärken med starka kopplingar till Saturn- och Dreamcast-eran. Spelserier som Sonic the Hedgehog, Nights och Virtua Fighter uppdateras fortfarande med nya titlar. Det innebär att Sega i dag har ett något schizofrent förhållande till sina kunder. Samtidigt som man försöker distansiera sig från sitt ekonomiskt ohållbara förflutna är det just mer av det gamla som de mest hängivna fansen vill ha. För varje ny titel i ovan nämnda spelserier växer sig myten om Segas svunna storhetstid allt starkare.
Enligt spelhistorikern Stefan Blomberg, vars kommande avhandling i etnologi behandlar fenomenet spelsamlande, brottades Nintendo med liknande problem under det tidiga 2000-talet i och med lanseringen av konsolen Gamecube:
– Nintendo och Sega symboliserade för många en viss typ av spel. Många av deras fans ville inte hänga med när de försökte utveckla sig. Därigenom utvecklades bland annat retrokulturen och spelsamlandet började växa som fenomen, vilket innebar att dessa företag i hög grad var tvungna att konkurrera mot sig själva, alltså mot sina egna gamla speltitlar på andrahandsmarknaden, säger Stefan Blomberg.
Vad är det då som gör Sega så speciellt? För många representerar företaget en era då krass kommersialism ännu inte slagit klorna i branschen och spelutvecklare bröt ny mark med varje ny titel.
Sega-bloggen UK Resistance slår kanske huvudet på spiken med kampanjen Blue Sky in Games. Där vädjar de – halvt på skämt och halvt på allvar – till spelbranschen:
’’Spel ska ha blå himmel, en klart skinande sol och färgglada prylar. Vi vill spela i ett lyckligt låtsasland, inte en dåligt återgiven amerikansk slum fylld med gangsters i sponsrade träningskläder.’’ skriver de. Sega blir symbolen för den glada, oförstörda och obrydda spelutveckling de trånar efter.
Naturligtvis är det inte sant. Segas misslyckanden hade lika mycket med undermålig mjukvara och hårdvara att göra som med affärsmässiga felbedömningar. På varje legendarisk Sega-titel går det tjugo Saturn och Dreamcastspel som ingen minns i dag.
Men Segas långa historia, misslyckade satsningar och kundernas kära barndomsminnen har skapat ett nostalgiskt retroskimmer kring företagets produkter som fortfarande lever vidare.
– Vi vill inte att folk ska se på oss som den forna ledaren vad gäller hårdvara, utan som ett företag som helt enkelt producerar bra mjukvara, sammanfattar Mike Hayes.
Med tanke på att Segas ansökan om att förlänga rätten till varumärket Dreamcast skapade stora rubriker i spelpressen världen över så sent som för ett år sedan ser det inte ut som om hans önskan kommer uppfyllas än på länge.





























Vem tycker du är


















OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.