Av
| 
Hon har undersökt förmedling av känslor i musiken med hjälp av ett datorprogram. Hennes avhandling i psykologi, som lades fram den 14 mars, handlar om hur datorer kan användas som ett stöd för instrumentalundervisning i musikskola och musikhögskola.
– Det finns brister i hur man i skolan lär ut känslomässiga aspekter av musik. Ändå är just känslorna det som de flesta förknippar med musik, säger Jessika Karlsson.
– Bristerna kan bero på att detta är en kunskap som är svår att förmedla från lärare till elev.
Hennes forskning baseras på ett datorprogramprogram som tagits fram av Uppsala universitet och KTH, Feel-ME-projektet, för att analysera och lära ut känslomässiga uttryck i musik. Programmet bygger dels på matematiska algoritmer, dels på forskning kring hur ett stort antal individer har bedömt känslouttryck i musik.
Programmet kan användas för att analysera spel på flera instrument, bland annat piano och saxofon, men Jessika Karlssons forskning har inriktats på framför allt elgitarr och framförande av två låtar, ”When the Saints go Marching in” och ”Vem kan segla förutan vind”.
Avhandlingen består av tre studier. I den första har musikundervisning observerats, exempelvis i vilken utsträckning undervisningen tar upp musikaliska uttryck och känslor. Slutsatsen är att känslomässiga uttryck sällan behandlas och att lärare inte alltid ger informativ feedback till elever.
Den andra studien undersökte själva programmet och hur individerna spelar när de får feedback från läraren, respektive från programmet. En slutsats är att deltagare spelade tydligast när de fick feedback från programmet. Musikerna tyckte programmet var lätt att förstå och använda, men vill ändå inte använda det i framtiden.
Programmet bygger på mängder av empiriskt material om hur människor uppfattar olika sätt att spela känslomässigt. Vad datorer är bra på är att tala om hur man rent tekniskt ska spela för att återspegla ett visst kulturellt uttryck genom att variera tempo, artikulation och ljudstyrka.
– Däremot är lärare bättre på att förmedla helheter och se bakomliggande faktorer, exempelvis att en person kan vara nervös och därför inte spelar rätt, säger Jessika Karlsson.
I den tredje studien testades hur feedbacken uppfattades av elever, beroende på om de trodde att den kom från dator eller lärare. Det visade sig att eleverna bedömde feedbacken som bättre om de trodde att den kom från lärare.
– En slutsats man kan dra av studien är att om datorer ska användas och accepteras som ett undervisningsverktyg av eleverna måste de också få veta att programmet inte bara hittar på sin feedback, utan att den bygger forskning.
Man kan tala om känslomässigt uttryck från två aspekter, en kulturell och en personlig. På den kulturella nivån är människor ofta överens om på vilka sätt man kan framkalla eller uttrycka vissa känslor i musik.
På den personliga nivån är man mer intresserad av att spela för att ventilera sina egna känslor, utan att så mycket bry sig om ifall lyssnare uppfattar känslorna eller inte. Avhandlingen avser den kulturella nivån i musiken.
Jessika Karlsson säger att ett rön i avhandlingen är att datorer kan vara bra komplement till traditionell musikundervisning och att de aldrig kan ersätta en musiklärare. Datorer är bra på att se relationer mellan olika känsloutryck.
– De har dessutom fördelen att de levererar feedbacken ärligt och rakt på. Men en lärare har av naturliga skäl helt andra förutsättningar att bygga upp en relation till sina elever.
Hon kom in på forskningsprojektet kring Feel-ME, som står för Feedback Learning of Musical Expressivity, efter att ha läst kognitionsvetarprogrammet vid Linköpings universitet och efter det studerat musikpsykologi vid Uppsala universitet.
Sedan 11-årsåldern har hon spelat gitarr och har bland annat varit med i flera punkband.
– Nu är jag med i ett tvåmannaband som spelar rak rockmusik, lite som White Stripes.
Hon är intresserad av att vara med och vidareutveckla Feel-ME-programmet, som finns som prototyp.
Programmet finns inte kompilerat, utan måste ligga installerat tillsammans med matematikprogrammet Matlab, vars algoritmer används av Feel-ME.
– Det vore roligt att ta fram en version med ett ett ännu mer utvecklat gränssnitt, men hur det blir med den saken är osäkert, säger Jessika Karlsson.
Vem tycker du är
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.