Faktiskt förslår inte alltid Google. Ett exempel: jag som är naturaliserad skåning lyssnade i?morse på dansk radio och hörde att uppfinnaren av högtalaren var dansk. Han hette Jensen och var sorgsen över att hans uppfinning kom att utnyttjas för krigspropaganda.
Det väcker mitt intresse – inte minst det ovanliga faktum att en tekniknörd gjorde sig tankar om de etiska konsekvenserna av sin egen uppfinning. Men förnamnet glider mig förbi.
Via Sputtr går jag in i Google för att leta fram Jensen. Efter tjugo minuters letande har jag inte kommit någon vart. Den rätte Jensen är inte i?sikte, och jag ids inte leta vidare bland de 112 000 Jensen-länkarna. Jensen är tyvärr det vanligaste efternamnet i Danmark.
Jag går då till Wikipedia och hamnar där i ett knippe av Jensens, men ingen högtalaruppfinnare. Jag tar fram den danska versionen men inte den berömde dansken där heller – förvånansvärt egentligen, danskarna är ju nationalistiska om jag får vädra en fördom.
Men så prövar jag tolv år gamla Ask Jeeves – numera bara Ask, känd för sin kampanj mot Googles dominans förra året.
Och se!
På ordet Jensen i Ask hittar jag en företagssajt för hemelektronik med det namnet, och där står att företagets skapare Peter Jensen uppfann högtalaren för drygt 75 år sedan. Och så fick jag mitt förnamn.
Men i Google, och även Yahoo och MSN, verkar det vara långt till rätt Peter Jensen, så jag struntar i?alla tre sökmotorerna som är lika ineffektiva.
Är Ask intelligentare?
Jo. På Peter Jensen får jag upp Peter Jensen Biography i en associationsruta till höger, och där hittar jag äntligen en Peter Laurits Jensen, 1886–1961, med presentationen:
”Audio engineer, born near Stubbekobing, Denmark. He went to the USA in 1909. With Edwin Pridham, he developed the first dynamic horn loudspeaker, called ‘Magnavox’ (1914–15), and helped found the Magnavox Co (1917). During World War I he developed an anti-noise microphone that could be heard over engine roar. In the 1920s he worked on improving sound fidelity and founded Jensen Industries in 1943.”
Ask hade länkat vidare till Allbiographies, en sajt som innehåller en massa biografier över ”levande och döda människor av alla nationer”.
Mellannamnet Laurits tar jag med mig till Google igen. Om man söker på Peter Laurits Jensen hittar man strax en lång presentation av dansken och hans verk, inklusive ett litet foto. Här kallas han ”the Danish Edison”, och det framgår att han i?unga år var assistent till Valdemar Poulsen, en annan dansk ljudpionjär.
Om Jensens pacifistiska böjelse står inget nämnt men väl att hans företag ”achieved its greatest recognition in 1919, when President Woodrow Wilson addressed a crowd of 50,000 people and was heard distinctly with the aid of two Magnavox loudspeakers.”
Mellannamnet var alltså den springande punkten. Det visar sig att Google har en hel del om Peter Laurits Jensen – det framgår att man kan köpa hans biografi på ett danskt antikvariat, hur hans släktträd förgrenar sig och så vidare.
I en av de sökmaskiner som Sputtr radat upp framgår dessutom att Jensen 2001 invalts i amerikanska Consumer Electronics Associations Hall of Fame.
Vid det laget tycker jag att jag har fått de data om mannen jag i nuläget vill ha. Men jag noterar att jag inte kom åt dem tack vare Google eller Wikipedia utan via Ask som i sin tur öppnade dörren för ytterligare länkar på Google.
I en annan sökning gällande ombyggnaden av Frihetstorget i Tallinn fick jag bäst information i Sesam. Google må vara den sökmotor som har störst informationsmängd, men man behöver inte vara Google trogen för det.
Så finns det sökmaskiner som man tydligen kan bortse ifrån. Ett exempel är Knol som är en annonsfinansierad encyklopedi, driven av Google. Artikelförfattarna signerar artiklarna med sina riktiga namn.
Projektet offentliggjordes i betaversion i december 2007, och i juli öppnades Knol för bidrag utifrån enligt samma modell som Wikipedia (se CS 24/7 -08).
En knol är enligt Knol ”en auktoritativ artikel om ett speciellt ämne”. Det är en tydlig känga åt Wikipedia och dess kontroversiella princip att artiklarna ska vara anonyma.
Så får man veta att en artikel om dyspepsi är skriven av biträdande professor vid University of California San Francisco, gastroenterologen Uri Ladabaum. Okej, det inger surfaren en (ibland bedräglig) trygghet att veta att en knol är skriven av en namngiven person, som dessutom kan sina saker – eller väntas göra det.
För mitt vidkommande är problemet att Peter Laurits Jensen inte står att finna i en knol. Sökmotorn har så att säga inte nått fram till ”den kritiska massan”.
Och Göran Persson, före detta svensk statsminister och numera konsult, måste bli hemskt purken om han tittar i Knol. På hans namn får jag upp en OS-deltagare från Sverige som inte ens heter så, och det är uppenbart att ”Sweden” är den enda förknippning som Knol kan erbjuda till hans namn.
Fast det kanske är trevligare än i den plumpa skämtmotorn Psykopedin där det hävdas att Göran ”avgick från Socialdemokraterna eftersom han kände sig för ful och inte orkade sminka sig varje morgon”.
Om ”Sweden” hittar jag förresten 351 länkar på Knol, bland annat av en Sverigeauktoritet vid namn Alexander Williamson, student i Huddinge som ordagrant skriver:
”Sweden its the begist land in Nordic with over 9 milion people! The King of Sweden has name Carl XVI Gustav Bernadotte. Sweden are in EU but not have Euro in money, after a vote 2003.”
Auktoritativ artikel, haha. Fast det något skälmska fotot av Williamson väcker misstanken att det inte rör sig om en tönt utan en spexare.
Hur som helst: om en sådan får pryda Knols utbud i?hela fyra månader, gör jag som Sverker Olofsson –?slänger Knol i den skramlande soptunnan.
Sist men inte minst ska vi inte glömma den anarkistiska sökmotorn Squidoo. Här inbjuds surfaren att skapa en ”lins” om sina ”passioner”.
Får se om någon har Peter Laurits Jensen som passion. Jag får det glättade nejet:
”Congratulations! You are one of the FIRST to search for this topic in Squidoo. Why not be one of the first to BUILD A LENS on it?”
Kanske det. Om jag får fram mer om Jensens etiska farhågor.
Vem tycker du är
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.