Efter åtta år som generaldirektör för Vinnova, Verket för innovationssystem, med kontor i Stockholm, får Per Eriksson snart betydligt närmare till arbetet. Efter årsskiftet tillträder denne Malmö­bo posten som rektor för Lunds universitet efter Göran Bexell.

– Fast jag räknar med att resa en hel del även i mitt nya jobb, säger Per Eriksson som i den globala konkurrensen mellan lärosätena poängterar vikten av att göra universitetets verksamhet synlig både inom och utom landets gränser.
Med detta nya jobb sluts på sätt och vis cirkeln. Per Eriksson har varit verksam vid Lunds universitet som både student, lärare och forskare.


Vill nå topplacering. ”Jag är rörd över förtroendet och lovar att göra mitt allra bästa i arbetet med att nå Lunds universitets vision om att vara ett av Europas absolut främsta”, säger Per Eriksson.

Civilingenjörsexamen i elektroteknik togs 1972 vid Lunds tekniska högskola, det vill säga universitetets tekniska fakultet. Nio år senare disputerade han i telekommunikationsteori. Sedan 2007 är Per Eriksson professor i signalbehandling.

Vårt samtal sker på klassisk mark, Konditori Lundagård. Efter en lång konferensdag greppar Per Eriksson – vi är varandras namne – hungrigt en generös kanelbulle.

Han prisar Lund för att staden på något förunderligt sätt både känns stor – och liten. Mellan Juridicum i söder och Kemicentrum i norr är det faktiskt bara runt en kilometer.

– De korta avstånden är en unik förutsättning som främjar samarbeten och ett aktivt utbyte över disciplingränserna.

Lunds universitet är i sig ingen liten arbetsplats. I Lund, Malmö och Helsingborg arbetar och studerar omkring 5 500 anställda samt 38?000 studenter. Budgeten ligger på drygt fem miljarder kronor, vilket är tre miljarder kronor mer än vad Vinnova varje år haft till sitt förfogande för att olja det svenska innovationsklimatet.

Vinnovas uppgift är att finansiera och bygga nätverk för den behovsmotiverade forskning som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver.

Vilka erfarenheter tar du med dig från åren på Vinnova?

– Jag har arbetat mycket med forskningsprioriteringar och finansieringsfrågor.

Särskilt stolt är han över satsningarna på starka forsknings- och innovationsmiljöer. Ett sådant exempel är starten av Safer i Göteborg. Chalmers, Göteborgs universitet, forskningsinstitut och fordonsindustri inklusive underleverantörer har slagit sig samman med målsättningen att spara liv i trafiken och bygga en internationellt konkurrenskraftig industri och forskning.

Samarbete ska även ”bärga” neutronforskningsanläggningen ESS till Lund. Tre städer kämpar om att få detta sameuropeiska flervetenskapliga forskningscentrum: Bilbao i Spanien, Lund och ungerska Debrecen. Även om beslutet om placeringen, än en gång, tycks bli uppskjutet är Per Eriksson fortsatt optimistisk.

– Det skulle betyda oerhört mycket för Lund som, enligt mångas bedömning, har mycket goda chanser att få anläggningen.

Per Eriksson beskriver Lund som unikt inom it- och telekomområdet med Ericsson och Sony Ericsson som de största kommersiella aktörerna. Samspelet mellan högskola och näringsliv har dessutom fött en lång rad innovationsföretag, varav många finns i den närbelägna forskningsbyn Ideon.

I dag sysselsätter Ericssonkoncernens olika företag runt 6 000 personer inklusive konsulter i Lund. Bluetooth, gsm och dect är tekniker som helt eller delvis fötts på orten.

– Från mina tidigare år här minns jag med glädje det fantastiskt givande samarbetet med Nils Rydbeck, pionjären bakom alla Ericssons ficktelefoner, och kollega från samma institution vid universitetet.

Eldsjälar som Rydbeck är avgörande för forskningsklimatet. Annars är samarbete, gärna i ett europeiskt och globalt perspektiv, receptet för att få Sverige att hålla ställningen som forskningsnation:

– Jag tror på samverkan på olika plan och i olika konstellationer mellan högskola, näringsliv och omgivande samhälle. Självklart utan att tumma på forskarvärldens integritet.

Per Eriksson menar att Lund är bra på forsknings- och utvecklingssatsningar som är gemensamma mellan näringsliv och akademi. Men det finns fortfarande mer att göra.
På Konditori Lundagård passar många på att hälsa Per Eriksson. Andra nöjer sig med att nicka så där lite igenkännande. En mångårig utbildnings- och forskargärning har gjort honom välkänd i akademiska kretsar – samtidigt som den senaste tidens debatt kring hans person också gjort ansiktet mer allmänt känt.

Hans utnämning har under hösten varit både omskriven och omdebatterad. Bland annat har forskare vid universitetet uttryckt farhågor över att få en rektor som är frireligiös.

Själv har Per Eriksson alltid varit öppen med sin tro och sin samfundstillhörighet. Han är medlem i Hyllie Park-kyrkan i Malmö. Till fritidsintressena hör läsning – där bibeln är självklar lektyr.

– Jag har en kritisk vetenskaplig grundsyn. Många forskare är, som jag, troende.

Oron för att hans kristna värderingar ska komma att påverka forskning och övrig verksamhet inom universitetet avfärdas:

– Värdegrunden i universitetets strategiska plan gäller. Religion, kön och etnicitet ändrar inte på det, säger han.

Även om han förvånas över styrkan i debatten om hans tro har den varit av godo:

– Frågan om eventuella konflikter mellan religion och vetenskap är väl värd att diskuteras – och på köpet har folk nu fått veta vem jag är.

Kampen om posten som högste chef för Skandinaviens största enhet för högre utbildning och forskning stod mellan tre starka kandidater.

Den 26 september föreslogs Per Eriksson till ny rektor av en enig universitetsstyrelse – en tillsättning som sedan formellt godkänts av regeringen.

Per Eriksson, som tidigare var rektor för Blekinge tekniska högskola mellan åren 1989 och 2000, bedömdes som synnerligen kvalificerad för uppdraget. Han vann på bland annat sina erfarenheter av lednings- och strategiarbete.

Den nye rektorn poängterar att han inte är redo att avge någon programförklaring. Den kommer senare. Det är mycket kvar att göra på Vinnova – där han inte längre deltar i beslut som rör projekt med Lunds universitet som part.

Målsättningen är i alla fall klar:

– Jag är rörd över förtroendet och lovar att göra mitt allra bästa i arbetet med att nå Lunds universitets vision om att vara ett av Europas absolut främsta universitet.

Förordnandet löper på sex år, fram till och med 2014.

Hur mycket kan du som rektor egentligen påverka universitets verksamhet?

– Jag vill varken överdriva eller underskatta min roll. Min uppgift är att företräda universitetet, arbeta med övergripande strategi och finansiering. Att få del av de extra 1,8 miljarder kronor som regeringen satsar på strategisk forskning har förstås högsta prioritet.



Vill nå topplacering. ”Jag är rörd över förtroendet och lovar att göra mitt allra bästa i arbetet med att nå Lunds universitets vision om att vara ett av Europas absolut främsta”, säger Per Eriksson.