Låt oss ta det från allra första början. Redan de gamla romarna insåg det tokiga i att räkna år med 365 dagars intervall. Sedan år 8 före Kristus har vi haft en skottdag vart fjärde år, enligt den julianska kalendern. I slutet av 1500-talet infördes den gregorianska kalendern och med den kom en nyhet: det var inte så enkelt som att stoppa in en extra dag vart fjärde år – det var lite för mycket. Lösningen blev att av sekelskiftesåren är endast de som är jämnt delbara med 400 skottår. Alltså var år 2000 skottår, men 2100 blir det inte.
För att hålla isär begreppen kan sägas att skottåret har med årstider att göra, skottsekunder med jordens rotation och dygnets längd. Utan skottdagar skulle årstiderna komma tidigare på året. Utan skottsekunder så skulle, tja, dygnet gå fel.
Ett dygn består av 86 400 sekunder. Men eftersom jordens rotation inte är konstant utan långsiktigt avtagande, och allt annat än exakt 86?400 sekunder, behövs en extra sekund då och då.
Det här insåg man redan på 1950-talet när atomklockor började användas. Men skottsekundens debut dröjde till 1972, då vi till och med fick två skottsekunder: en den sista juni och en den sista december. Sedan dess har ytterligare 21 skottsekunder lagts till, den senaste på nyårsaftonen 2005.
Det finns så klart motståndare till skottsekunden. I USA gillar man den inte eftersom den skapar problem i gps-systemet. Men att skippa den får till slut stora konsekvenser: utan skottsekunder så förskjuts klockan sex timmar till år 3000.
CS har försökt få tag på röster kritiska mot skottsekunden även i Sverige. Kanske hos FRA och dess superdator, som är landets mest kraftfulla? Förgäves, visar det sig när programansvarige Carl Bill svarar:
–?Skottsekunden påverkar inte våra system, det spelar ingen roll. Det som möjligtvis kan hända är att loggen under en kortare period visar en sekund fel.
Carl Bill behöver inte ens dubbelklicka på klockan i aktivitetsfältet för att korrigera tiden själv.
–?Vi har distribuerad synkronisering via ntp, så vi gör inget speciellt.
Nåväl. Kanske irriterar skottsekunden Luftfartsverket? Matts Bergwall är it-samordnare inom flygtrafiktjänsten, den del av LFV som ska hålla koll på var varje plan befinner sig.
–?Vi uppgraderar vårt tidssystem till en nyare version som klarar av att informera om att ”nu kommer det en förändring”.
Den extra sekunden påverkar enligt Matts Bergwall inte flygsäkerheten utan kan även här som värst skapa lite fel i loggarna.
I stället för att på nyårsafton gå från 23:59:59 till 00:00:00, så kommer vi att vila en sekund på 23:59:60. Som tur är påverkas inte det svenska nyårsfirandet. Skottsekunden skjuts in på det brittiska tolvslaget, alltså en timme in på det nya året i Sverige. Du kan alltså stämma in i nedräkningen till det nya året utan att oroa dig.
Vem tycker du är
OBS! Denna artikel är mer än tio dygn gammal och är därför stängd för vidare debatt.